min vrå...

Jag har en liten vrå.
En vrå som är bara min.
Där jag vill vara i fred.

Ibland inkräktar det folk i min vrå.
Då blir jag sur.
Oftast är det folk som inte vet att jag sitter där.
De menar inget illa.
Men ibland kommer folk och trampar en på tårna fast man vill vara i fred.
Då blir man riktigt sur och ledsen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback