en vecka har gått...
Ja veckan som har gått har varit en lovvecka för många av mina små vänner runt om i landet.
Men själv har jag inte haft lov inte.
Vi startar nya kursen direkt och därför läser jag just nu vår första TVÄS-kurs, Läraren och kommunikationen. Som jag tidigare skrivit så har min PA-kurs splittrats och vi är två och två i nya grupper...
På sätt och vis kanske det är bra, men vad skönt det skulle vara att slippa gå igenom ännu mer grupprocesser nu.
Det verkar allafall vara en spännande kurs, kommunikation är stort och väldigt intressant. Temat kroppens och rummets kommunikation är den jag ser mest fram emot, det känns mest intressant. Hur man kan kommunisera med kroppen har jag väl lite koll på, men alltid kul att lära sig mer. Men just hur man kan använda rummet ska bli väldigt intressant.
Nu är jag äntligen Nökkvis ägare, efter många veckor i ovisshet är allt klart! Alla papper är skrivna, pengarna är inbetalade och försäkringen är överskriven på mig.
Det känns väldigt skönt nu, att slippa fundera mer och vara orolig för att han ska flytta härifrån.
Det känns kul att vara ägare, första hästen eller djuret som jag verkligen står som ägare på. Även om jag har ytterligare en häst och en liten vovve så står mamma som ägare på dem.
I helgen har vi haft Halloween-läger i UNF. Motala-föreningen var ansvariga som vanligt. Vi var bara runt 15 pers, men det var kul och skönt! Som kökspersonal var det väldigt lugnt och skönt. För första året har vi kunnat ta det lugnt under hela lördagen. Vi kunde åka bort till innebandyn, äta i lugn och ro. Jag duschade till och med.
Vi hade tid till att flumma runt och snacka skit....
På lördagskvällen var vi på kyrkogården. Först gick jag och Johannes, det var skönt att bara vara han och jag. Bara traska runt där i lugn och ro. Tända våra ljus och se på alla ljus.
När vi kom tillbaka var det några till som ville gå dit och de hittade inte till minneslunden och jag gick gärna tillbaka igen. Så var en gång till hos farfar och uppe vid minneslunden.
Det kändes bra att vara där uppe, det var för längesen jag var hos farfar nu. Det var fint där och kändes bra att få sitta där en stund och tänka lite. Jag saknar farfar och tänker ofta på honom.
Jag är ledsen över att jag inte fick lära känna honom mer än jag gjorde. Finns så mycket som man undrar över och funderar på, saker man borde sagt och gjort.
Nu ska jag ut till mina hästar. Ge dem kvällsmat och säga gonatt.
Ta hand om dig! Puss o kram!
Men själv har jag inte haft lov inte.
Vi startar nya kursen direkt och därför läser jag just nu vår första TVÄS-kurs, Läraren och kommunikationen. Som jag tidigare skrivit så har min PA-kurs splittrats och vi är två och två i nya grupper...
På sätt och vis kanske det är bra, men vad skönt det skulle vara att slippa gå igenom ännu mer grupprocesser nu.
Det verkar allafall vara en spännande kurs, kommunikation är stort och väldigt intressant. Temat kroppens och rummets kommunikation är den jag ser mest fram emot, det känns mest intressant. Hur man kan kommunisera med kroppen har jag väl lite koll på, men alltid kul att lära sig mer. Men just hur man kan använda rummet ska bli väldigt intressant.
Nu är jag äntligen Nökkvis ägare, efter många veckor i ovisshet är allt klart! Alla papper är skrivna, pengarna är inbetalade och försäkringen är överskriven på mig.
Det känns väldigt skönt nu, att slippa fundera mer och vara orolig för att han ska flytta härifrån.
Det känns kul att vara ägare, första hästen eller djuret som jag verkligen står som ägare på. Även om jag har ytterligare en häst och en liten vovve så står mamma som ägare på dem.
I helgen har vi haft Halloween-läger i UNF. Motala-föreningen var ansvariga som vanligt. Vi var bara runt 15 pers, men det var kul och skönt! Som kökspersonal var det väldigt lugnt och skönt. För första året har vi kunnat ta det lugnt under hela lördagen. Vi kunde åka bort till innebandyn, äta i lugn och ro. Jag duschade till och med.
Vi hade tid till att flumma runt och snacka skit....
På lördagskvällen var vi på kyrkogården. Först gick jag och Johannes, det var skönt att bara vara han och jag. Bara traska runt där i lugn och ro. Tända våra ljus och se på alla ljus.
När vi kom tillbaka var det några till som ville gå dit och de hittade inte till minneslunden och jag gick gärna tillbaka igen. Så var en gång till hos farfar och uppe vid minneslunden.
Det kändes bra att vara där uppe, det var för längesen jag var hos farfar nu. Det var fint där och kändes bra att få sitta där en stund och tänka lite. Jag saknar farfar och tänker ofta på honom.
Jag är ledsen över att jag inte fick lära känna honom mer än jag gjorde. Finns så mycket som man undrar över och funderar på, saker man borde sagt och gjort.
Nu ska jag ut till mina hästar. Ge dem kvällsmat och säga gonatt.
Ta hand om dig! Puss o kram!
Kommentarer
Trackback