Dagarna de går och går...

Ja det kan man verkligen säga...
Känns som om det var igår som jag gick ner från trappan på Wendelsberg för sista gången... Men det var 1 juni det... En dag som jag aldrig kommer glömma! Och ett år som jag heller aldrig kommer att glömma.
Mycket har jag fått med mig från det året och många vänner har jag därifrån. Vänner som betyder otroligt mycket för mig. Jag längtar otroligt mycket efter er allihop och är glad över att vi har lite kontakt via mail och sms och så allafall.
Jag längtar till den där återträffen... Den enda klassåterträffen jag någonsin kommer längta efter.
ANT-klassen är den enda klassen där jag känt mig delaktig och som en i gänget, det var en otroligt härlig känsla att ha så många underbara och olika människor runt sig hela dagarna.

Men nu har man börjat på ny kula. Jag har flyttat hem till mor och far, till vår gård Ängdalen. Till mina älskade hästar och hundar... Det känns väldigt härligt!
Den 20:e började jag på lärarprogrammet, vilket känns väldigt kul och spännande, men samtidigt läskigt, alla runt omkring känns så stora och vuxna och jag känner mig så liten...
Det känns bättre på seminarierna, då vi är i den lilla tutorgruppen. Så det här kommer bli så bra så.
Men det som känns mest läskigt är att nu är jag där jag har väntat på i så många år... Nu har jag fyra år på lärarprogrammet... Sen ska jag vara lärare...
Vilket känns mer och mer läskigt för varje gång vi pratar om lärarens roll och ansvar....

Men jag har fått många mail och ord från vänner omkring mig som säger att jag kommer bli en bra lärare och att de tror på mig. Det värmer!

Ska lämna in min första kursuppgift imorn, känns lite läskigt, men samtidigt bra. Antingen går det bra, annars tycker min tutor att den är skit och då får jag göra om den... Inte farligare än så... ;)

I helgen har jag varit hemma hos min älskade pojkvän. Det var underbart att få umgås bara han och jag. Vi har varit nyttiga och både pluggat och bakat bröd... Det var kul!

Nu är det dags för mig att sova...
Ta hand om er!
Puss o kram!

Kommentarer
Postat av: AeroTech

Yeha! Vi var grymma! Nökkvi mår helt klart bäst hemma hos er och till och med jag ser att han har förändrats! "Men jag kan ju ingeting om hästar"... Visst känner man sig liten på högskolan /universitetet.. jag känner mig ju som värsta lilla grabben.. :P

Postat av: AeroTech

Yeha! Vi var grymma! Nökkvi mår helt klart bäst hemma hos er och till och med jag ser att han har förändrats! "Men jag kan ju ingeting om hästar"... Visst känner man sig liten på högskolan /universitetet.. jag känner mig ju som värsta lilla grabben.. :P

2007-09-04 @ 22:40:49
URL: http://aerotech.blogg.se
Postat av: AeroTech

eyy.. det blev visst två lika kommentarer.. mystiskt..

2007-09-05 @ 15:48:33
URL: http://aerotech.blogg.se
Postat av: Patrik

Lycka till med de fyra åren på universitetet..
Har du tråkigt så kan du komma førbi Oslo någon gång
Patrik H

2007-09-06 @ 10:22:02
URL: http://patrikhogberg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback